Logga in

Lördag 21 oktober

Värk & Smärta

Parodontit

Tandlossning brukar inte orsaka tandvärk, men om det börjar värka beror det på att tandköttet och fästet runt tanden blivit infekterat. Tandköttet svullnar upp och blir rött. Det kan göra mycket ont, molande värk. Utan behandling kan det uppstå större svullnader och varansamlingar. Tänderna kan bli ömma och rörliga.

Karies

Ett hål i en tand, kariesangrepp, som nått nästan eller helt in till tandnerven kan orsaka tandvärk. Då har bakterierna som orsakar karies även inflammerat tandnerven. Först börjar det ofta isa i tanden. Sedan får man en mer intensiv och ihållande smärta. Om man inte får behandling blir tanden öm. Smärtan ändrar karaktär och blir till en mer molande värk, som kommer och går. Ansiktet kan svullna upp. Då har tandnerv och käkben blivit infekterade och var har bildats vid den sjuka tanden.

Osteit

Ibland händer det att rotfyllningar blir otäta och att det ”läcker” in bakterier. Då kan käkbenet utanför rotspetsen bli inflammerat och ibland infekterat. Man kan få ont, bli öm och svullna upp.
Oftast så kan det vara molande värk som kommer och går. Kan accentueras av värme, t.ex. kaffe.

Spricka

Små tandsprickor gör att det kan isa i tanden. Djupare sprickor kan ge värk och ömhet. Det beror på att tandnerven blir inflammerad. En spricka kan aktiveras då man tuggar på tanden, då kan det isa först vid trycket och försvinna helt när trycket släpper.

Gnissling / pressning

Käkmusklerna arbetar hårt på en person som gnisslar eller pressar tänder mycket. Man kan få "träningsvärk" i käken som kan uppfattas som tandvärk. Om man har gnisslat tänder en natt kan man vakna med huvudvärk. Tänderna kan kännas ömma.

Alveolit

För det mesta gör det ont när man har dragit ut en tand. Smärtan går ofta över på fyra till fem dagar, men ibland blir hålet efter tanden infekterat. Då kan man få både svår värk och feber.

Trauma

Tandskada som man fått på grund av olycksfall eller när man bitit sönder en tand kan ge tandvärk. Om delar av en tand har gått av blottläggs delar och ibland hela tandnerven. Det gör tanden känslig för varmt och kallt och kan även leda till värk. Slag mot tänderna gör dem också ömma.

Djupa lagningar

Lagningar som går djupt ner i tanden nära tandnerven kan orsaka tandvärk. En tand som har en fyllning skyddar ibland tandnerven sämre än en frisk tand. Både den försämrade isoleringen och själva borrningen kan orsaka isningar eller tandvärk. Har man djupa lagningar kan tandnerven också påverkas genom läckage i kanten på fyllningen. Alternativet till en djup lagning är att göra en rotfyllning med en gång. Men det är ofta onödigt och kan ge andra problem. Därför brukar tandläkaren göra en vanlig lagning, även om den blir djup.

Isningar

Den hårda tandemaljen ger tandnerven ett bra skydd, men emaljen slutar vid tandköttskanten. Om tandköttet av olika anledningar drar sig tillbaka kan tandens rotyta bli synlig. Rotytan är porös och skyddar inte tandnerven lika bra som tandemaljen. Därför kan det uppstå isningar när man äter varm eller kall mat. Även luften som strömmar in i munnen när man andas in kan orsaka isningar.
Fyllningen i en lagad tand är bland annat till för att isolera tandnerven från kyla och värme. Om fyllningen lossnar eller sitter löst kan tanden isa, värka och bli öm när man rör den.

Sinuit

Bihåleinflammation kan ibland felaktigt tolkas som tandvärk. En bihåleinflammation är för det mesta dubbelsidig, det vill säga att man har ont på båda sidorna om näsan. Då handlar det sällan om tandvärk. Men om det bara värker på ena sidan så kan det vara en tandinfektion från en tandrot.

Afte

Sår i munnen som är återkommande kan vara något som kallas afte. Det som är typiskt för afte är just smärta från slemhinna

Pericoronit

Inflammation runt tandkronan, relateras oftast till visdomständer. Det kan leda till värk, svullnad, gapsvårigheter och ibland feber.

Pulpit

Tandnervsinflammation skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. Vid lindrigare former av pulpit uppstår smärtan då tanden utsätts för värme eller kyla. Ofta känner man också smärta då man äter. Vid svårare pulpit återkommer värken oberoende av yttre påverkan.
Pulpitsmärtan upplevs ofta som molande och pulserande men kan också vara mycket intensiv.

BMS (Burning mouth syndrome)

Munsveda som är vanligt hos medelålders och äldre personer, ger en brännande känsla, framför allt i tungan. Lindras ibland av mat och dryck.

http://www.sjukvardsradgivningen.se/