Logga in

Söndag 17 december

Antibiotika / penicillin

Antibiotika är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att behandla infektioner som beror på bakterier. Man kan också drabbas av infektioner som beror på andra mikroorganismer, som virus eller svampar, och då används inte antibiotika.

Hur görs antibiotikan?

De flesta antibiotika är ursprungligen naturliga ämnen som bildas av bakterier eller svampar. Dessa ämnen har ofta förändrats på kemisk väg för att kunna fungera som läkemedel.

Penicillin

Penicillin är ett ämne som dödar bakterier genom att förhindra dem från att bygga upp cellväggen. Det är den mest använda typen av antibiotika och fungerar mot många olika bakterier. Det har inga allvarliga biverkningar men däremot är vissa personer allergiska mot penicillin.

Vad är Kåvepenin?

Kåvepenin är ett bakteriedödande läkemedel som tillhör antibiotikagruppen penicilliner. Det verksamma ämnet är penicillin V som också heter fenoximetylpenicillin.

Medicinen är ett vanligt penicillin som ofta används som basmedicin om man har luftvägsinfektioner som öroninflammation, tandinfektioner, bihåleinflammation, lunginflammation eller halsfluss. Kåvepenin har också bra effekt vid många hudinfektioner.

Tandinfektioner

Tandinfektioner behöver i allmänhet inte behandlas med antibiotika. Men någon enstaka gång kan de vara farliga om de inte behandlas med antibiotika i tid. Svullnader under tungan kan i sällsynta fall leda till infektioner som sprider sig till området kring hjärtat. Därför ska personer som har nedsatt immunförsvar, problem med hjärtklaffar eller har gått igenom strålterapi mot käkarna vara extra försiktiga när de har tandinfektioner.
Under antibiotikabehandlingen måste orsaken till infektionen behandlas av tandläkaren. Med antibiotika behandlar man ofta symtomen men inte orsaken.

Antibiotika i förebyggande syfte

Bakterier i blodbanan är vanligt efter ingrepp som penetrerar munhålans skyddsbarriärer. För patienter med komplicerande sjukdomar utgör bakteriemin en påtaglig risk och därför finns indikation för profylaktisk, förebyggande, behandling med antibiotika.

Antibiotikaresistens

Kom ihåg: Det är bakterier som blir resistenta mot antibiotika, inte vi människor.

Varje antibiotikakur bidrar till att nya bakteriestammar utvecklar motståndskraft. Människor byter bakterier med varandra. Konsekvensen kan bli att när du ska ta din första antibiotikakur någonsin så biter ändå inte behandlingen. Den bakteriestam som gör dig sjuk har utvecklat motståndskraft mot det antibiotika du har fått.

Varför finns det så många resistenta bakteriestammar?

Ju mer antibiotika som används, som medicin och i exempelvis djurfoder, desto fler chanser får bakterierna att lära sig överleva.

Som för alla andra levande varelser är det de starkaste, och för människan kanske farligaste, stammarna som lär sig att överleva bäst.

Ett annat skäl är att det sällan tas fram några nya typer av antibiotika. Bakterierna får inga nya motståndare.

Virus eller bakterier?

Virus är små mikroorganismer som förökar sig inne i våra celler. De har ingen egen cellvägg därför hjälper inte antibiotika mot virus. För att ta död på viruset så skulle vi behöva döda våra egna celler och det blir vi inte friskare av.

Bakterien är inte beroende av andra celler för att föröka sig. De flesta bakterier är ofarliga och hjälper oss till exempel att ta till vara på maten på rätt sätt eller att skydda oss från ohälsosamma bakterier, men ett fåtal kan orsaka sjukdom om de hamnar på fel plats.

Vad kan jag göra?

Tvätta händerna är det viktigaste rådet för att minska spridningen av bakterier. Före maten. Efter toalettbesök. Efter shoppingrundan.

Avstå från att kräva antibiotika när du drabbas av förkylningssjukdomar. Du blir inte frisk snabbare.

Köp inte receptfri antibiotika utomlands.

Undvik tandkräm som innehåller Triklosan, om du inte ordinerats det av din tandläkare. Det är ett antibakteriellt medel som har en viss effekt mot blödande tandkött, men som samtidigt bidrar till att rubba balansen mellan goda och onda bakteriestammar.