Logga in

Fredag 18 augusti

Fler har ont i käkarna visar Alkistis avhandling

20 januari, 2013 av Behnam Malekzadeh

Så förklarar Alkisti Anastassaki Köhler varför hon som tandläkare kom att intressera sig för bettfysiologi. Ett intresse som har lett till en doktorsavhandling, framlagd den 14 december 2012.

Alkisti är uppvuxen på Kreta och utbildad i Grekland.

– Det var två stora namn inom bettfysiologivärlden, Tomas Magnusson och Matti Helkimo, och ett unikt specialistutbildningsprogram som lockade mig till OI, Odontologiska Institutionen i Jönköping 1994.

Som doktorand har hon använt sig av de världsberömda Jönköpingsundersökningarna, från åren 1983, 1993 och 2003. Hennes frågeställning i avhandlingen var: Har smärta och funktionsnedsättningar i käksystemet ökat eller minskat på tjugo år?

Ont i käkmuskler och käkleder är den näst vanligaste orsaken till ansiktssmärta, efter smärta som härrör från tänderna. Käkleden kallas ibland för den sociala leden. Smärta därifrån kan göra det svårt att gapa, tugga, skratta, tala, le, svälja eller gäspa.

Svaret på hennes fråga blev att besvären har ökat, tvärtemot vad som gäller för karies och tandlossning. Särskilt har besvären ökat hos vuxna. Fler rapporterar om att de pressar eller gnisslar tänder och har spända käkar. Besvären hänger ofta ihop med självupplevd nedsatt allmänhälsa. Bland 20-åriga kvinnor har det skett en anmärkningsvärd ökning av regelbunden huvudvärk mellan 1983 och 2003.

– Det verkar som om förekomsten av funktionsstörningar och smärta i käksystemet följer en allmän ökning i samhället av värk och psykiska besvär. Om detta finns ingen tidigare vetenskaplig information, säger Alkisti Anastassaki Köhler.

En annan del av avhandlingen är en studie av patienter som behandlades på bettfysiologiska kliniken 1995-2002. Alkisti försökte hitta faktorer, som kunde förutspå utfallet av behandlingen. Men några starka sådana faktorer hittade hon inte. Däremot var behandlingsresultaten generellt bra.

 

Minska patientens oro

Bettfysiologiska besvär kan ta sig många uttryck hos patienten. Det kan vara trötthetskänsla i käkmusklerna, smärta i ansiktet, huvudvärk, smärta vid käkrörelser, nedsatt gap- och tuggförmåga, eller låsningar i käkarna.

– Viktigaste steget i behandlingen är att minska patienternas oro, säger Alkisti. Få patienten att förstå varför det gör ont, varför musklerna blir ansträngda och att detta inte är tecken på något farligt.

Nästa steg i behandlingen kan vara olika tekniker för avspänning, rörelseträning för käkmusklerna, bettskena som avlastar muskler och leder från ansträngning samt ibland inflammationsdämpande läkemedel.

– Det är viktigt att ta reda på patientens allmänna hälsa och bakomliggande psykosociala faktorer när man utreder och behandlar dessa patienter.

Se hela människan alltså inte bara titta i munhålan. Just det skäl som gjorde att Alkisti Anastassaki Köhler valde bettfysiologi som sin specialitet.

Källa:www.dental24.se

Skriv en kommentar!

(Har du en Gravatar visas den vid din kommentar)