Logga in

Fredag 15 december

Stora problem med tandimplantat

1 juli, 2009 av Behnam Malekzadeh

En i det närmaste okänd följdsjukdom har blivit ett allvarligt bakslag för de alltmer populära tandimplantaten. Svårbehandlade inflammationer ökar kraftigt i tandvården. Flera åtgärder dras nu igång för att bromsa utvecklingen.

De mest oroade talar om en "tidsinställd bomb", en "krutdurk", en gigantisk utmaning för tandvården. Deras varningar gäller ett utanför tandvården okänt problem med de allt vanligare tandimplantaten. De är inte alls den perfekta lösningen som reklamen basunerar ut. Tvärtom kan de ge upphov till svåra infektioner runt de inopererade skruvarna som i sin tur leder till att käkbenet förstörs och i värsta fall lossnar implantaten.

Denna sjukdomsprocess har till och med fått ett eget namn: peri-implantit (där prefixet "peri" står för "om" eller "kring"):

- Det är en liknande utveckling som vid "vanlig" tandlossning (parodontit), säger Jan Håkansson, tandvårdsansvarig vid Försäkringskassan. Skillnaden nu är att de inopererade titanskruvarna beläggs med sjukdomsframkallande bakterier. Implantaten stoppar alltså inte inflammationen.

Implantatpatienter med dessa problem började dyka upp i tandvården redan på 90-talet men nu ökar tillströmningen kraftigt varje år. I Sverige uppskattas antalet nya patienter med implantat till cirka 50 000 om året. Men ingen vet egentligen eftersom totalstatistik saknas. Den förra tandvårdsreformen gav dessutom extra skjuts åt dessa massivt marknadsförda ingrepp eftersom den dyrbara behandlingen var mycket starkt subventionerad för personer över 65 år via högkostnadsskyddet.

- Tandvårdsstödet från staten har subventionerat implantatbehandlingar med åtminstone en miljard kronor per år, slår Gunnar Johansson, chef vid avdelningen för försäkringsutveckling på Försäkringskassan, fast.

Inget vet heller hur många som drabbas av eller kommer att drabbas av dessa följdproblem. Beräkningarna varierar från 0 procent till 70 procent, flertalet anger dock siffror upp till 20 procent. Experterna är också eniga om att risken sannolikt ökar ju längre patienten har sina implantat:

- Symtomen brukar komma först efter cirka fem år, säger Jan Håkansson.

Dessa risker har alltså varit kända i tandläkarkretsar en längre tid och gett upphov till interna konflikter. En grupp - med stöd av implantatindustrin - förnekar alla problem, medan andra blir allt oroligare.

Utvecklingen har ändå lett till att ett antal åtgärder nu dras i gång i samband med den nya tandvårdsreformen för att försöka hantera situationen:

Göteborgs universitet på uppdrag av Försäkringskassan har startat en första kartläggning av fenomenet:

- Vi har nyligen kontaktat 4 400 personer som fick implantat under 2003, säger Jan Håkansson som leder utredningen. Avsikten är att ta reda på bland annat via undersökningar hur många av dem som har symtom.

På Socialstyrelsen arbetar en grupp med att ta fram nationella riktlinjer för svensk tandvård som ska vara klara nästa år.

- För första gången ska vi ha ett kapitel om periimplantit, säger Nils Oscarson, tandläkare och projektledare vid Socialstyrelsen.

Idag finns inga riktlinjer för lämplig behandling. Alla är dock eniga om att det är svårare att motverka implantat-inflammationen än "vanlig" tandlossning.

Forskare vid Tandläkarhögskolan i Huddinge håller på att bygga upp ett kvalitetsregister som är planerat att omfatta alla som får implantat inopererade i Sverige.

- Idag vet vi alldeles för litet om dessa risker, säger professor Björn Klinge som leder arbetet. Det är hög tid att börja agera nu.

Källa: http://www.svd.se/

 

Skriv en kommentar!

(Har du en Gravatar visas den vid din kommentar)