Logga in

Lördag 21 oktober

Friska tänder en lyxvara

25 maj, 2009 av Behnam Malekzadeh

I landstingets senaste Liv och hälsa-undersökning svarade 17 000 länsbor på frågor om sin hälsa. De fick bland annat frågan om ekonomin hade fått dem att avstå från tandvård under de senaste tre månaderna. Skillnaden mellan olika grupper är stor. I de fattigaste områdena tvingas många välja bort tandläkarbesöken, medan de som bor i innerstaden och i villaområden klarar av sina tandläkarräkningar utan större problem. Skillnaden har dessutom blivit större sedan den förra undersökningen gjordes år 2004.
- Nu kan man avläsa en människas socioekonomiska status i munnen, säger Urban Allard, övertandläkare på Socialstyrelsen i Örebro- och Uppsalaregionen.

Tvingas dra ut tänder
Förra året införde regeringen ett nytt högkostnadsskydd för tandvård. Men priserna ligger ändå långt över avgifterna för vanlig sjukvård.
- Det finns till och med yngre patienter som väljer att dra ut en tand för att de inte har råd med rotfyllning, säger Barbro Swartz, verksamhetschef på avdelningen för protetik på folktandvården i Örebro län.
För den som behöver en omfattande behandling kan det fortfarande handla om en investering på flera månadslöner. Den som behöver byta ut en hel tandrad måste själv betala
43 000 kronor.
- De flesta patienter som kommer till oss är medvetna om att de söker en kostsam behandling, men det händer ändå att de inte har råd, säger Barbro Swartz.
Den första statliga tandförsäkringen infördes 1973. Urban Allard på Socialstyrelsen minns ett system som gav alla svenskar tillgång till tandvården.
- Det var ett väldigt generöst system. Staten stod för alla materialkostnader, inklusive guld. Men sedan blev det tydligen för dyrt, säger han.

Klassamhället syns tydligt
På 90-talet började nedskäringarna och nu finns det inte mycket kvar av den generösa tandvårdsförsäkringen.
- Förut hade vi ett klasslöst tandsamhälle, nu är vi på väg att få ett tandlöst klassamhälle, säger Urban Allard.
Katri Ståhlnacke, verksamhetschef på folktandvårdens folkhälsoenhet i Örebro län är också orolig över utvecklingen. Hon har skrivit en doktorsavhandling om tandhälsa och social tillhörighet och konstaterar att klasskillnaderna syns allt tydligare på våra tänder.
- Statens bidrag till tandvården halverades på 90-talet och sedan dess har det bara gått nedåt, säger hon.
Det nya högkostnadsskyddet har liten effekt för majoriteten av de patienter som tvingas välja bort tandvård.
- Det är ett skydd för dem som kan betala riktigt höga kostnader, men för den stora gruppen påverkar det inte kostnaden, säger hon.
Trots att tandvård är gratis för alla under 19 år syns de sociala skillnaderna ofta tydligt även på barnens tänder. Föräldrar som inte besöker tandläkare blir också sämre på att sköta sina barns tänder.
- I Vivalla har 25 procent av alla treåringar karies. I resten av länet är det bara fyra procent, säger Katri Ståhlnacke.

Källa: http://orebro.etc.se/

 

Skriv en kommentar!

(Har du en Gravatar visas den vid din kommentar)